.

Jag har fått mail om att ni vill ha nästa kapitel av Cold-Dreams , men det är tyvär inte klart ännu men jag ska försöka få klart det till helgen . Det beror på hur mycket läxor jag har och hur mycket jag får ha datan !
Och att bloggen  har vart nästan död beror på att jag har haft jätte mycket att göra , med min andra blogg, läxor ( jag har tre prov denna vecka ) sen en massa annat men jag ska bättra mig !!

Xoxo Louise

Jag fröss mot det våta gräset , Jag kände att mina kläder var blötta och jag kände regnet i ansiktet. Men allt jag såg var dom röda ögonen och de vackra ansikterna som fick en att hata sig själv. Cara som verkade så hjärtlös Comec som bara ville få det här gjort och Blair som verkade må dåligt över det här. Innan tystnaden hade jag hört ett knäckande , rivande ljud samt en massa morrningar . Jag hade vart så rädd. Jag såg fortfarande bara deras ansikten men jag kände inte det våta gräset längre utan en nåt riktigt varmt som brände genom alla mina kläder. " Carro , Gumman hör du mig . Snälla säg att du hör mig !" vädjade en desperat röst . Jag hörde att jag gnällde till men visste inte om Embry hörde .
" Ta hem henne och stanna hos henne ..Vi meddelar dig när det ....är över " Hörde jag Carlise mummlade till Embry men inte speicellt bra. " Okej "
Jag kände nu Embrys smidiga rörelser när sprang . Hans andning var lika regelbunden . Jag pressade upp ögonlocken för att se på honom . Han mötte snabbt min blick " Carro ! Mår du bra ? Har du ont ?Jag är så så ledsen allt är mitt fel jag borde inte.. Förlåter du mig ? " Vädjade han och saktade farten .
" På fråga ett svarar jag ja och på två bara i huvudet, och tre självklart " Jag log mot honom men gnällde till när jag kände hur den dunckade smärtan blev värre .
" Vill du sätta dig ? "
" Ja tack " pressade jag fram . Embry stannade och satte mig på en slät sten . Jag satte mig men kände inte förren jag vickade back länges att jag inte hade nån balans alls. Jag blundade av ren reflex och när jag kände Embrys varma armar i ryggen öppnade jag ögonen igen och jag hajade till . Embrys ansikte var mycket närmare än jag hade väntat mig att det skulle vara och jag han bara ta ett andetag innan jag kände Embrys läppar mot mina , Jag kunde aldrig minas att Embry nånsin kysst mig på det här visset förut , han hade armen fortfarande om min rygg och pressade mig hårt mot honom så att min kropp fromades efter hans . Hans läppar var lika ivriga som hans blick och varje kyss  vart bara ivrigare men jag var självklart tvungen att förstöra allt eftersom min luft höll på att ta slut.
" Opps " viskade jag andfått. Han såg på mig , på samma sett som alltid . Som en blind man som sett solen första gången eller nåt sånt . Jag rodnade djupt och kollade ner i marken mendans våra händer flätades samman. När jag kollade upp mot Embry och hajde till ännu en gång. Hans ansikte var spänt och vaksamt och jag kände hur hans händer skakade . " Vi ska nog skynda oss hem till dig , Alice och Esme är nog där nu " mummlade han
Jag kollade misstänksamt på honom . " Eh , Va ? "
" Esme och Alice ska ta dig nånstans ... Ifall om dom smiter undan . " Han skrattade bistert . " Inte för att jag tror att det möjligt med tanke på att dom är tre och vi är båda flockarna och hela familjens Cullens , Det kommer bli en lek men ... Sam , jag och Esme är lite ...överbeskyddande ...Sam tror jag för att han lever sig in om det skulle hända Emely nåt... Men i allafall . Dom kommer ringa sen om vart du är sen kommer jag och hämtar sig " Han log , men inte speciellt övertygande . Eftersom jag litade lika mycket på min röst som det han sa om att det skulle bli lätt så kunde jag bara nicka till svar . Under det här lilla samtalet hade han redan lyft upp mig och börjat springa vilket jag knappt märkte efter som huvudvärken gjorde mig väldigt ouppmärksam .
" Du behöver vila , och ta några värktabletter .. " Muttrade han och saktade farten och stannade . Jag trodde att hans ansikte skulle bli lugnare nu när vi såg Esme och Alice men tvärt om ...Hans ansikte vart ännu mer spänt . ¨
" Ring när ... " Vädjade Alice och gjorde en gest .. " Du måste nog skynda dig Embry " Viskade hon . Embry ställde mig snabbt men försikigt på marken . " Jag måste skynda mig . " mummlade han och vände sig om och sprang tillbaka . " Carro , Hur är det ? " Frågade Esme och torkade en tår från min kind .
" Bara bra lite ont i huvudet bara " viskade jag och log prövande " Nå vart ska vi ? " frågade jag och försökte låta nonchalant. Esme tittade ängsligt på mig innan hon svarade " Vi ska ta dig hem till oss först , Sen får vi se "
Jag nickade . Alice lyfta enkelt upp mig " Vänta " Utbrast jag innan Alice började springa " Vad vännen ? " frågade Esme . " Jag har en fråga ,  Embry sa att ni skulle möta oss hemma hos mig.. men så möts vi här ?" Frågade jag
" Vi vart oroliga när det tog så lång tid  innan ni kom så vi mötte er istället " svarade Alice men av nån anliedning trodde jag henne inte .
Vi sprang snabbt genom skogen så snabbt att jag inte såg träden .
Vi var snart framme vid Cullens hus ..
" Du kanske ska vila lite innan vi ger oss av , Men somna inte " Uppmanade Alice . Jag nickade och lagde mig på deras soffa . Alice kom snart med en huvuvärkstablett . " En fråga bara ..Hur kommer det sig att ni har värktabletter ? " Frågade jag och hoppades att dom inte skulle känna sig illa till mods .
Men dom skrattade " Nessie och Jacob kan få huvudvärk , och Esme tja hon vill ju alla väl" Förklarade Alice och log mot Esme . Jag nickade bara till svar eftersom huvudvärken hade blivit smått värre nu .

Detta kapitel vart som ni ser, inte speciellt långt men det är mer som en "början " av Kapitel 19 ...
Som snart är klart :)

Jag mådde verkligen illa , Det här måste vara min sjukaste dröm nånsin. Jag var på havet i en 1500- tals båt eller skepp rättare sagt , men det fanns inget vatten bara is . Men ändå vart jag sjösjuk och nån ropade mitt namn . Jag tror att det var mitt namn iallafall . Jag kollade ut över det frusna havet men såg inget en stor stjärna bara och månskäran.
" Carro ?" Hörde jag igen " Jaaaa" ropade jag tillbaka till mörkret, Inget svar . Men när jag öppnade ögonen förstod jag varför jag hörde nån ropa och varför jag hade drömt att skeppet rört sig .
Embry höll mina axlar och ruskade lätt på mig för att jag skulle vakana och viskade mitt namn i mitt öra.
"Carro , gumman . Jag har bra nyheter !" kvittrade han när jag satte mig upp . " Vad?" Mummlade jag och var halftvaken bara. " Vi hittade Milly ! Hon är hemma nu eller hemma hon är på sjukhuset i Forks och Carlise undersöker henne just nu ! Hon lever  Carro" Jubblade Embry lågt för att inte störa dom andra i huset . Men han pratade så snabbt att jag inte han uppfattaallt så allt jag fick fram var : " Va?" presade jag fram och letede med handen efter ljusknappen , Ljuset sved i ögonen men jag såg Embrys ansikte . Hans ansikte hade olika uttryck
samtidigt ena var lättnad , lycka med lite ängslighet i ansiktsdragen .
" Vi hittade Milly , Hon ligger inne på sjukhuset i Forks och hon lever " Sa han lugnt för att jag skulle uppfatta allt med tankte på att jag var så trött. Men jag såg plötsligt suddigt och kännde nåt blött i ansiktet.
Jag grät av lycka , Milly levde och jag skulle snart får träffa henne , för hoppningsvis .
Embry lagde sin varma hand på mina kinder och pressade läpparna mot mina , Han såg mig vaksamt i ögonen ..
" Jag ska nog gå nu " Viskade han och log bistert , Jag ryckte till . " Varför! " utbrast jag och Embry och jag kollade mot dörren och Embry lyssnade vaksamt innan han fortsatte " Tja , vi hittade inte blodsugaren så  ..."
Vi satt tysta en stund " Och vi hittade ett färsk spår straxt utanför delstatsgränsen som liknar doften Milly hade när vi hittade henne så vi ska följa efter det. " Tillade han och reste sig upp . Jag suckade bersviket och följde honom till fönstret . Två stora vargar stod utanför och väntande på honom , Quil och Jakes gissade jag på i mörkret.
Men dom verkade inte lika lättade som Embry . Han vände sig om så han stod med ryggen mot mig .
Men då såg jag att han hade samma ansikts uttryck som Quil och Embry. " Hej då " Mummlade han och kysste snabbt min panna och stod där som ett frågetecken innan han hoppade ut och sprang in i skogen med dom två andra vargarna .
Jag stod och tänkte ett tag innan jag släppade fötterna mot skrivbordet och tog upp mobilen som låg på laddning och drog ur sladden . Jag gick ner i telefonboken tills jag hittade Mias nummer .

Hej, Du har kommit till Mia Thors  mobil jag kan tyvär inte svara för tillfället men lämna gärna namn och nummer så ringer jag upp när jag kan , Hej då .

Jag snörpte besviket på munnen och vandrade zombie likt tillbaka och kröp ner undertäcket och somnade innan jag lagt huvudet på kudden och vacknade inte förren mamma kom in och väckte mig .
Jag hade börjat vänja mig vid att varken Mia , Milly eller Embry väntade på mig i skolan... Jag var nästan alltid ensam nu för tiden .
Och som av en renslump hade vi mitt värsta ämne första lektionen , naturvetenskap även kallat biologi.
Ms Cherr kom in och alla satte sig tysta för att lyssna .
Hon harklade sig " Proffesor Schmidt är sjuk men jag kommer vara här istället för honom och jag fick tag på en lista vad ni skulle göra idag opch vi ska plocka mossa och undersöka den och skriva i era block om dom ." Det var världigt tydligt att hon vara lika emot detta som vi elever . " Inget gnäll , Följ mig mina damer och herrar " Sa han bryskt och gjorde en gest mot dörren och vi gick ut .
" Håll er nära gruppen " Ropade hon så att alla skulle höra innan vi gick in i skogen med böckerna under armarna.
Vi gick i kanske femton minuter innan vi stannade mitt i skogen . " Här är vår utpunkts lägge alla kommer tillbaka hit när det har hittat all mossa som finns i boken ."
Alla suckade och gick mot norra delen av gläntan , Jag gick i nordöstlig riktning tillsammans med Patrisia Cabot som visslade glatt. Vi sa inte speciellt mycket innan vi hörde ett kraftigt brak som fick oss att skrika högt innan vi började fnissa och gick mot ljudet . Patrisia gick ungdefär femhundra meter förre mig .
Men hon stannde vid ett träd som låg över ett annat. " Jag tror att det var det här som föll " Sa hon förskräckt och peckade med ett darrande finger . Jag gick närmare för att studera trädet. Det hade gått av på ett onaturligt sett och jag drog med handen längst trädet medans Patrisia var så rädd att hon skakade tänder . "Jag hittade ett mörkgrått hårstrå . Jag studerade det som en idiot och kollade på trädet . Det här tjocka trädet kunde inte gett vika för ett vanligt djur...Men kanske ... En onaturligt stor slivergrå varg som var världigt kaxig ... Jag frös till is.
" C..Carro ?" stammade Patrisia när hon såg på mig med stora ögon . Jag vände mig om mot henne och tog tag i hennes arm " Vi måste här ifrån" skrek jag och fortsatte dra i hennes arm . " V..vad pratar du om Carro ..Vad händer? " viskade hon . Men jag hann inte svara innan Mia dök upp , hennes hår stod åt alla håll och hon stod huckad i försvarsställning . " Mia ? " Frågade Patrisia " Tyst" morrade hon ..Bokstavligt , Ett obehaglit morrade kom från hennes strupe och hon gjorde sig redo för ett språng " Mia, Vad händer " Viskade jag
" Tyst, rör er inte . " Väste hon innan Jasper Cullen dök upp vid hennes sida , Han rörde lätt vid Patrisisas axel innan hon somnade . " Coolt " Mummlade jag och Mia hyssade
" Vad gör ni här ? " Frågade Jasper medans han lagde Patrisia över ena axeln och tog ett past grepp om min arm . " Vi har lektion " svarade jag oskyldigt " Vi ska leta mossa " tillade jag . " Vad händer Jasper?" Frågade jag och spännde blicken i honom , det brukade funka på Stella . Men han skakade bara på huvudet . Mia ställde sig upp och rättade till sitt linne och suckade . " Han hittade mig ´" Viskade hon och bet i läppen " Vem ?" röt jag . Varför kunde hon inte bara berätta!
" Riven " Viskade hon innan hon sprang in i skogen igen "Mia"skrek jag efter henne och stapplade mig fram innan Jasper grep tag om min arm igen . " Hon är farlig just nu , Hon är arg . Du bör inte vara nära henne " När han sa det kände jag mig plötsligt lugn. " Snälla Jasper , jag måste prata med henne ! " Vädjade jag . " Nej , du måste tillbaka till skolan ! Och hitta på något så att Patrisia tror på dig ." Sa han innan han försvann in i skogen. Jag suckade irreterat . Jag stod stilla ett tag innan jag vände mig om och gick. Vilken timeing för just då vaknade Patrisia " Vad hände ?" frågade hon och kände vid tiningen " Du, snubblade på en sten och svimma , snacka om att jag vart rädd !" hasplade jag ur mig . " Men Mia ? " Fråagde hon " Mia ? ne hon är sjuk hurså? " muttrade jag och hjälpte henne upp. " Ne , jag måste väl ha drömt ! Mummlade hon och vi gick tillbaka . ¨
" Carolina ? Patrisia ?" Ropade en manns röst , Jag frös automatiskt till is innan vi såg att det var en polis .
"Flickor , Vad har ni vart ? Hela skolan har vart oroliga ? " Frågade han " Åh polischef Swan " Svarade jag " Vi gick vilse och Patrisia rammalde och slog i huvudet och svimma , jag vågade inte hämta hjälp eftersom hennes puls ändå var normal.." förklarade jag . Polischef Swan kollade misstänkamt .
" Jag vill prata med  dig sen så jag får detaljer så jag kan prata med sjukvårdarna ´, Miss ?"
" Lair , Carolina Lair "
" Okej , " Mummlade han tankspritt och lyffte upp Patrisia i famnen och bärde henne ut ur skogen .
När vi kom ut stod halva skolan där och väntade, Man såg hur vissa hade bitit av sin naglar av nervositet , andra vad röda underögonen av tårar . Polisman Swan lagde Patrisia på en bår, innan han gick till ms Cherr för att förklara varför han ville prata med mig .
" Nå..Vad hände ute i skogen ? " Frågad han " Patrisia snubblade och slog i hvuvudet " Förklarade jag oskyldigt
" Nej , mår Bella bra ... Sams flock , Jakes flock är dom okej ? "
Jag tittade förbryllat på honom .." Vet..vet du om det här , som händer mellan varulvar och.." Han avbröt mig när jag skulle säga ordet som skulle bevisa vad Mia och Cullens var. " Jag får inte veta vad dom är , det skulle betyda livfara för min dotter Bella . "
" Åh , justde " muttrade jag . Han log ett bistert , torrt leende .
Sen förklarade jag allt , med Jasper... Mia och trädet .
" Okej , du hörde inget om att Bella eller Nessie är i fara ? " Frågade han och vart världigt spänd i kroppen .
" Polischef Swan , det är Mia som är i fara , Jag tror att Cullen försöker hjälpa henne och Embry ." Förklarade jag ängsligt .
" Okej , Det var det jag på ett ungefär ville höra " Han lagde handen på min axel i  en tacksamhets gest. Jag nickade bara till svar .
" Justdet , träffar du Bella , Jake eller nån ..Be dom att Bella måste ringa mig..Jag blir världigt nervös " Han log ett faderligt leende 
" Det tror jag att varje pappa skulle dom skulle vara i samma situation " muttrade jag och gick mot skolan . 
 
Mamma hade hört på jobbet vad som hänt i skolan och var förtvivlad, pappa var bara lite orolig, men jag visste att hade mått lika dåligt som mamma eftersom dom inte fick veta speicellt mycket .
Skoldagen hade faktiskt vart slut innan dom hittade oss. När vi satt vid middagen babblade Stella på om sin dag och nåt hennes kompis gjort mot läraren ..Men jag lyssnade inte , Jag tänkte på det Mia hade sagt " Han har hittat mig ?
" Vem röt jag ?
" Riven" Sen hade hon bara sprungit iväg , Vem var Riven ?
" Gumman , hur är det ? " frågade mamma och avbröt mina tankar .
" Va , Eh inget jag är bara trött . Är det okej att jag går och lägger mig ?" frågade jag , dels för att jag ville tänka , jag ville sova sen ... för att det var mamma som hade lagat maten .
" Självklart gumman . " Svarade hon .
Jag nickade bara och ställde talltiken på bänken och gick upp.
Och hann bara lägga mig på sängen innan jag började tänka . Vem var Riven , vad ville han Mia .
Jag slöt ögonen , och glömde allt jag tänkte på .

" Hur kommer det säg att du kallar dig Mia Thor nu för ? " frågade jag ..Jag ville veta mer ..det var så intressant.
" Jag vill inte att min föredetta man ska hitta mig ..Och jag tror inte att han skulle leta där det finns fullt av skepnadsskiftare .." Mummlade hon och ryste till " Vet Jake och Sam om det ?" frågade jag och lagde min hand på hennes.
" Ja , det berättade jag nästan direkt ..Dom lovade att plocka honom om han försökte göra mig illa. " Hon log vid tanken .
" Men han skulle nog söka upp Alyn och Alexia först i såfall ...han är antingen redan död eller så har han inte hittat nån av dom än ....Vilket bara är bra " tillade hon och satte på tvn

Jag torkade svetten hur pannan och torrarna från kinderna, Jag skakade jag rädsla .
Nu visste jag ...
Riven var Mias man eller rättaresagt Elenas. Han är här, Mia försökte skydda oss idag i skogen för att han kanske fösöker komma åt Mia via mig gissade jag i tankarna .
" Helvete " utbrast jag och hörde hur nån for upp ur sängen ..
" Carro ?" frågade Stella som stod i dörröppningen med morgonrocken . Hennes hår stod åt allahåll och hade påsar under ögonen . Vilket fick mig att fnissa lite svagt .
" Ingen fara Ella, en marddröm " mummlade jag och gäspade.
Hon fnös innan hon sa något " Du borde verkligen söka hjälp med din drömmar " Muttrade hon innan hon gick tillbaka till sitt rum .

Jag var fortfarande rädd, Mia var i fara ...Alla var ifara . Hur långt var Riven villig att gå för att få Mia . Skulle han tvinga henne till ett liv med honom ? Eller skulle han ... Jag ville inte tänk ordet ...Döda henne?
Jag lagde huvudet mot kudden för att ingen skulle höra hur jag skrek .

Måste erkänna att detta kapitel inte vart speciellt bra , Jag har inte haft nå inspiration alls .." suck"
men hoppas ni gillar det ^^ Men nästa kapitel har ungefär i huvudet redan osv ..Måste bara bestämma hur många kapitel det ska vara ..

 Jag andades inte ,jag varken såg eller hörde nåt . Inte ens mina egna andetag.
Inte mina fotsteg. Ett svart vacuum När jag försöker skrika hördes det inget. Det är bara en dröm , det är bara en dröm tänkte jag för mig själv . Jag hörde plötsligt ett surrade ljud och allt ljusnade .
" Bara en dröm " viskade jag för mig själv när jag öppnade ögonen och upptäckte att det var min väckaklocka som gav ifrån sig det surrade ljudet...Jag tog batterierna och kastade dom i  sopkorgen och gick tillbaka till nattduksbordet och tog fram två nya batterier och satte dom bak på klockan .
Jag klädde mig och gick ner .  Det var helg och jag hade väckaklockan på ..Hmm jag måste vara sjuk i huvudet . Tänkte jag för mig själv innan jag kom ihåg varför jag hade klockan på .
Jag och Mia skulle ju till Seattle och shoppa och ha "roligt" om du nu fanns nåt som var roligt nu. Mia och dom andra gjorde allt för att jag inte skulle oroa mig och låtsades att allt var som vanligt . Men jag var inte dum i huvudet ! Jag såg deras blickar som jag fulla av oro. Jag tog fram juce packet ur kylen och drack direkt ur packet . Jag tog fram min snyggaste väska och lade ner plånboken och parkerings pengar. 
Mamma och pappa sov fortfarande Stella stod i duschen och Brandon höll på med sin bil. Jag skakade på huvudet med ett hånleende . Han hade skrytit så att han hade en egen bil och att han aldrig skulle köra vår "skruttiga" bil , Men tredagar efter han sagt det gick bilen inte längre att köra den så förra ägaren skulle komma och hämta den idag. " God morgon " muttrade Brandon tjurigt när jag gick förbi för att komma till min och Stellas bil.
"God morgon " Log jag för retas med honom . Jag skrockade logt " Om blickar kunde döda " retades jag och låste upp bilen och spände fast mig och körde mot Mias hus. Jag lät bilen gå på tomgång utanför hennes bil och tuttade .
" Förlåt att jag ä sen , Dhani och jag jagade." Sa hon ursäktande jag ryckte till " Eh, vem är Dhani ? " frågade jag och log. Mia log och fick en svag rodnad på kinderna " Han är min fästman." förklarade hon . " Du har inte sagt nåt om honom ? " Mummlade jag nedslaget " Ja för han har inte samma idet som jag . Men han jagar alltid Montana , men han försöker ändra men det är svårt för han . Han klarar av att kontrollera sig runt mig , Men jag är osäker på om han skulle klara det med dig i närheten . " förklarade hon och kolla ut genom vindrutan . " Åh ..." Vad allt jag fick ur  mig . Hon log innerligt mot mig . " Nu ska vi ha kul " noterade hon när vi var i Seattle och letade efter parkering . Jag log tillbaka , men det lurade inte Mia . " Jag vet att du är orolig  men hela Jakes flock plus Sams letar efter henne .. Lugn " Hon kramade mig när vi stod stilla när vi äntligen hittat en plats . Jag log igen lite mer trovärldigt . Men det vart som Mia ville , när vi väl börjat gå i butiker så upptäckte jag att jag ahde kul . Det var som om Jasper skulle vara här . Vi satt nu på ett café mitt i ett köpcentrum .
" Vad önskars" Frågade servitricen som såg ut att vara runt femtio och log artigt mot oss
"Jag tar en latte en fanta och en bagett " Svarade Mia och log lika varmt tillbaka .
" Du då gumman ? " Frågade servitricen  " Jag tar samma fast en cola " Svarade jag .
" Okej , två bagetter två latte , en fanta och en cola ?" frågade hon för att vara säker på att vi var klara .
" Det var allt " Svarade jag . Hon nickade och gick till köket .
" Vad ska vi göra sen ? " frågade jag Mia . Hon tänkte efter lite . " Man sägs som Manikyr och Pedikyr ? " Frågade hon med en gnutta hopp i blicken . Jag skockade " Om jag har råd ?"
" Åh jag har present kort där för två ...Jag fick det av Dhani när jag fyllde sist . " Hon log " Jag får dåligt samvete " Mummlade jag " Varför ? " frågade hon chockerat  " Det var ju en present från Dhani att jag skulle göra det med en kompis så om du följer med mig får jag äntligen min present " Hon pratade så snabbt att jag inte hängde med
" Okej jag förstod inte ett ord av vad du sa nyss men okej .." Sen kom servitricen tillbaka med en bricka med vår mat . " Hoppas det smakar " log hon och gick till nästa bord ocg tog beställning . " Då ringer jag och bokar tid. " Sa Mia och plockade upp telefonen . " Hejsan jag skulle vilja boka manikyr och pedikyr för två idag " Först då upptäckte jag hur vacker hennes röst var , som ett vindspel
" Mia Thor " Klingade hennes röst och jag förstod att hon gjorde det med flit . " Okej tack så mycket "  hon veck ihop mobilen och tog en tugga av den fyllda bagetten " Shit , det här var rikitgt gått" Jubblade hon och tydligen hörde nån henne
" Vänta jag ångrade mig , kan jag få en sån där bagett flickorna där äter ... Till min fru också " Frågade en man två bord bort
" Självklart sir " svarade servitricen och gick vidare .

Efter lunchen gick vi till ett ställe som hette " Perfect Nails "
" Hallå ?" hojtade Mia när det inte fanns nån vid disken och en kille dök genast upp .
" Kan hjälpa mig... Dig menar jag " Hans uttryck var nervöst . Mia log varmt
" Jag hade bokat tid , Jag är Mia Thor  " Hennes röst vart som vanligt igen
" Är...Är ni Mia ?" Frågade Killen förbryllat .
" Ja , och Detta 'är min kompis " Sa hon och vart plötsligt irrterad . Killen bakom disken märkte förändringen och mötte min blick , som var lika förbryllad som hans.
Efter manikyren gick vi till tidningsbutiken och köpte dagstadningen
" Helvete " utbrast Mia så folk vände sig om och kolla på oss . Hon grep tag i min jacka och drog mig mot toaletterna " Kolla " fräste Mia till mig och höll på tidnigen och en rubrik fånga min uppmärksamhet

16 åringar borta
Polisen har inga spår efter Penelope Inzzie från Idaho Ketchum försvann i förrgår utan spår .
Polisen misstänker att det är ett gäng ...

Jag bet mig ängsligt i läppen " Det här måste få ett stop " mummlade jag och kände blodsmaken i munnen
" Lugn jag och vargarna kommer inte låta det går mycket längre" morrade hon " Va? " kvävde jag fram
" Ja vilka ska annars ta hand om det ? " frågade hon förbryllat . Jag byte snabbt samtals ämne " Vänta , Kolla vilken grymt cool jacka!" utbrast jag när Mia skulle säga nåt angående det . " Ja , faktiskt .. Men .." Fortsatte hon utan att bry sig om min avsning om ämnet " Men den här väskan då ? " frågade jag hastigt . Mia skakade på huvudet med ett bistert leende.
På resan hem vart allt snack om rubriker i tidningen bort glömt och vi lyssnade på en ny skiva och hade rtaket ner vevat , Vi sjöng med i en oktav högre och skrattade när hon sjöng världigt falskt .
" Ska vi gå till stranden " frågade Mia medans jag hjälpte henne att bära in sina kassar i huset .
" Visst , jag måste bara lämna bilen och kassarna .. " Log jag. " Perffa"
Mia sprang in och byte kläder till shorts och tjock tröja och satte upp sitt axellånga hur i en knut i nacken .
Jag följde hennes exempel men satte på mig mjuksbyxor istället.

Väckaklockan ringde och jag satte mig käpprätt up i sängen och drog fingrarna genom håret .
Fy fan vad less jag var, allt gick så snabbt och varje dag var den andre lik. Jag var med Mia , Embry och Quil till lunchen sen var jag bara med Mia.  Dom flesta av " vargarna " hade slutat high school.  Så nu var det bara , Seth , Embry och Quil som fortsatte...
Seth gjorde det eftersom han inte var gammal nog att sluta , Embry för att vara med lilla mig och Quil... Ska jag vara ärlig visste jag inte varför han gick .. Han hade väl antagligen inget annat för sig .
Fast en sak var inet som förut ... Embry och jag pratade nästan aldrig med varandra . Det var grymt irreterande måste jag tilläga . Och i morgon efterskolan skulle jag prata med honom . Ställa honom mot väggen , fast inte bokstavningt alltså.  Efter sista lektionen .

Jag satt och lekte med bil nyckeln och satt på en av bänkarna som stod ute och väntade . Jag reste mig när jag såg Embry komma åt mitt håll , skulle han låtsas att han inte såg mig skulle jag flyga upp i taket . Som tur för honom gjorde han inte det utan konstigt nog, kramade han mig hårt " Hejsan" Log han . Han pratade med mig ? Va?
" Hej du " svarade jag misstänksamt . " Vad ska du göra nu? " frågade jag honom när han ändå pratade med mig
" Ut i skogen " Sa att till svar, såklart .. han är ju bara det . " Okej " mummlade jag och försökte låta oberörd.
" Varför är du så gagig för ? " skrockade han och lagde handen om min midja .  " Du är ju jämt ute nu förtiden" mummalde jag så lågt att jag själv knappt hörde vad jag själv sa

Eftersom några  i Cold-Dreams är påhittade av mig så har jag gjort egna bilder på dom med hjälp av penna och papper... Ni får ursäkta att dom inte vart nå bra mig jag är inte duktig på att rita !!
 Alyn

 Carolina

 Elun

Sen ska jag göra Stella och Mia :)

Jag satt mitt i gläntan där jag sett Mia vara nära att dö. Jag såg en kropp ligga mitt på ängen , Jag gick närmare när jag såg det välbekanta ansiktet. Millys kropp låg alldeles stila. Jag hörde gråt fem meter in i skogen .  Jag gick mot ljudet och såg Mias svarta hår över en sten . Mia ställde sig snabbt upp och hukade sig för anfall ,Jag ryckte till när jag såg hennes tänder som var röda av blod , lixom hennes händer .

Jag vaknade med ett ryck . Och kände tårarna rinna . " Embry ? " var allt jag kunnde pressa fram mellan snyftningrana men till min förvåning var det inte Embrys heta armar som jag kände mot min hud utan det var mer som mina . " Lugn syrran det är bara jag" Brandons trötta röst fick mig att rycka till. " Du var mig en jävlen på att skrika , jag trodde det var nån som försökte strypa dig" Hans blick var inte det minsta hånfull.
Jag log blekt , " Så du drömde om Embry igen " kontrade han på mitt leende. Jag kunde ju inte precis säga att jag drömde att min bästa vän som var vampyr hade dödat min kompis och att jag frågade efter Embry för att han smög in i mitt rum varje natt när alla sov. " Du syrran , Jag vet hur det är att vara kär . Du behöver inte skämas. " Perfekt han tolka min tystnad som att jag inte ville prata om hur obeskrivligt kär jag var och att jag drömde om honom. Men han byte sedan ämne. " Carolina tror du att du kan vara tyst nu ? Jag vill verkligen sova jag ska till Port Angeles imorgon på jobb interjuv och jag vill inte se ut som en zombie " skrockade han och reste sig från min säng och gick mot dörren . Jag nickade bara i mörkret och lagde mig ner igen . Jag hörde efter ca tjugofem minuter Jag öppnade dörren försiktigt och smög i korridoren till Brandons rum . Jag pressade örat mot dörren och hörde han snarka mjukt , Jag smög snabbt tillbaka till mitt rum och låste dörren . Jag rusade till mitt fönster och öppnade  " Embry ? " frågade jag i mörkret och hörde nåt rasla till och ryckte till. " Embry ? " Frågade jag igen . Jag stod och kollade ut i mörkret som en idiot. Jag suckade tungt och stängde fönstret igen och kröp ner under täcket. Jag skulle precis komma in i sömn när det knackade lätt på mitt fönster, Jag blundade och låtsades som att jag inte hörde, och sömnade in utan drömar.
Det knackade på dörren när jag satt vid köksbordet och knappra på en hårdmacka . Stella sprang till dörren och öppnade. " Tjena Embry !" utbrast Stella och öppnade dörren på vidglänt i en välkommande gest. Jag log över bordet och skruvade på mig så att jag mötte Embrys blick när han gick igenom hallen in till köket. " Hoppsan jag är visst sen " muttrade jag och började tugga snabbare på mackan . " Ne inte direkt , jag är nog tidig ..." Han log sitt varma leende . Hur kunde man inte gilla honom ?
" Jahap" suckade jag började tuga långsamare igen . Embry kolla nyfiktet på mig med en genomträngade blick. Vilket fick mig att rodna . Gud va pinsamt !
Stella sprang upp på sitt rum och lyssnade på musik. Embry böjde sog fram och kysste mig mjukt och lagde handen längst min käke, han smekte med kind med sin tumme och kollade på mig med en blick jag inte riktigt förstod. Han spände plötligt käkarna och tog bort sin hand . " Vi ses i skolan " mummlade han innan han gick ut genom dörren . Jag blängde förbluffat efter honom... Vad var det där om ? . Jag skakade på huvudet och gick till badrummet för att borsta tänderna. " Bråkar ni? " hörde jag Stellas ljusa röst bakom mig säga . Jag vände mig om och skakade på huvudet. " Nehe , vad var det om då? " frågade hon. Måste hon vara såå nyfiken? jag ryckte på axlarna bara . Stella log ursäktande och gick ner .När jag var klar med tandborstningen gick jag ner och tog väskan och cykeln . För engångs skull regnade inte . När jag väl kom till skola  satt det ingen och vänta . Ändå var klockan mycket , så jag satte mig för att vänta på nån . Men var snart tvungen att gå in för att inte komma försent . Jag satte mig på min plats och såg att ingen var här inte ens Jake. Jag bet mig i läppen , nåt är fel.
Magistern kom in och lektionen började men jag kunnde inte rikitgt konsentrera mig . Först Milly , Embry och nu alla andra . Jag gav ifrån mig ett liten gnällade ljud och började lyssna på läraren. fotosyntess det lärade man sig ju i trean . Lektionen gick världigt segt. Jag satt ensam vid luchen och läste till franska provet vi hade och sista lektionen .
Jag suckade tungt när det ringde in till lektion och släppade fötterna till byggnaden . Jag såg mig omkring när jag  kom in . Tomt ingen varulv eller vampyr . " Hmm " Muttrade jag och satte mig på min vanliga plats . Ms Cherr kom in dragandes med en urgammal tv. "Idag ska vi kolla på film som ni ser om amerikanska revolutionen . "
Jag öppnade mitt skrivblock och tog fram en ren sida och började rita små stjärnor och blommor.
Efter en halvtimme var filmen slut och det gjorde ont i ögonen när det skrapa gula ljuset från lamporna ersatte det behagliga mörkret. " Så, ni har läxa till måndag och det kommer även med på provet om tre veckor. "
Toppen ännu mer prov. Alla lagde ner sina böcker i väskorna och gick ut . " Miss Lair får jag fråga er en sak ?" Hörde jag Ms Cherrs bryskaröst fråga. " Ja självklart fröken"
" Du vet inte vad Jacob, Emby och Quil , Milly och Mia är?" Hon höjde tveksamt på ett ögonbryn.
" Nej faktiskt inte " svarade jag . " Hmm.." Muttrade hon ." Jag får väl ringa hem då , du kan gå nu Carolina ."
" Okej , tack Ms Cherr." Jag gick mot franska salen . När jag kom dit var alla påväg därifrån  " Eddie , vart är alla påväg ? " Eddie var en tyst kille som gick i min franska grupp . Den ända jag ville jobba förutom Milly såklart.
" Hem , Vi har håltimme proffesorn är sjuk . " Han log och gick vidare .
Jag gick mot skåpet och när jag öppnade rammalde en lapp ner på golvet . Carolina stod det med Stellas slarviga stil

Carolina , kan du ta bilen ? Jag tog din cykel .

Kram Ella.

Jag log för min själv , regnet öste såklart ner och nu slapp jag ha på min fula regnkappa . Men när jag väl kom till bilen förstod jag varför hon tog cykeln. Ingen soppa. Jag smällde igen dörren och gick mot La puch ända bensinmack. Jag fyllde bensindunken och gick tillbaka till skolan . Stella skulle nog få sig en omgång när jag var klar ! " Fy fan " Muttrade jag för mig själv när jag fick ett sms av mamma .
Kan du köpa ett kilo potatis ?
Jag hinner inte . Kram 

Varför måste jag göra allt själv ?! Inne i affärn glode folk på mig när allt mitt smink runnit på vägen till macken. Jag tog en plast påse och fyllde den med potatis och gick till kassan och betala . Vilken tur att jag hade haft med mig kontokortet. 
Jag muttrade surt för mig själv när jag åkte hem . Det var släkt i hela huset när jag svängde in på upfarten. 
Jag stönade för mig själv . Jag tog upp nyckeln och klev ur bilen, Jag gick in och slängde jackan i torkskåpet. Jag ställde skorna under elementet och satte mig i soffan och knäppte på tv:n. På bordet låg tidningen och ett rubrik fångade mitt intresse ...

" Skolflickor borta. Inga spår efter dom "

Jag tog upp tidningen och bläddrade till mittendelen där allt stod om detta . 
Fem flickor är försvunna i olika delar av landet . 

Nicole Walley - Wyoming 
Sarah Farm - Florida
Theodora Soor - South Dakota 
Manor Ace- Alabama  
 
Men det var inte dessa flickors namn som gjorde att mitt hjärta gjorde volter eller att jag vart till sten utan :

Millyan Jones Wakefield- Washington. 
Milly , en av mina bästa vänner . Flickan som ihar vart borta två dagar. Jag hörde mammas eller pappas bil svänga in på uppfarten och när deras fötter raslade mot gruset . 
" Carolina vi är hemma nu !" Sa mamma högt från hallen och tog av sig sina stövlar. 
" Var är du gumman ? " Frågade hon och gick mot tv-rummet med pappa i hälarna . " Milly är borta " viskade jag så lågt att mamma inte hörde. " Vad sa du gumman ?" Mamma la sin kalla hand på min panna . Jag viftade med med tidningen eftersom om jag öppnade munnen nu skulle jag börja stor tjuta . Mamma såg förbryllad ut men tog tidningen och började nunna igenom texten . " Jag förstår inte gumman vad är problemet ? Det är några flickor som är bort men det händer nästan varje dag " Sa mamma tröstande , jag började stor böla och ryckte tidningen ur mammas händer och pecka på Millys namn . Mamma drog hastigt efter andan och tog tidningen .
"James " Utbrast hon och kramade min hand . Pappa kom in i rummet med ängslig blick . Han lagde armen om mammas axel när mamma peka på namnet . Precis som mamma drog han ett hastigt andetg. 
" Mamma , jag måste prata med Embry och Mia , Kanske Millys mamma och pappa . Jag är Millys bästa vän så.. " Jag gick mot dörren när pappa stopa mig " Carro, detta ändarar vissa saker, Jag gillar inte att du ska vistas ute när det är nån här ifrån som har försvunnit . " Pappas ansikte var gravalvarligt och skrämt. 
" Lugn jag ber Embry eller Jake att möta mig " mummlade jag och drog på mig regnkappan som blivit torr, Jag tog upp min parfym som låg i min väska och spruta lite . " Eh, Varför sprutar du på dig nu då ?" muttrade pappa irreterat. " För att jackan stinker. " svarade jag med likgiltig röst. När jag gick ut genom dörren låtsades jag ringa Embry , Hallå såg inte pappa mönstret . Dom tar bara en flicka per delstat och Washington var redan taget . När jag tänkte den sista meningen hög det till i bröstet på mig . Hon har vart borta i två dagar nu . 
Jag hörde havets brus när jag gick och tog upp mobilen och slog Embrys hem nummer. en ton ...två toner
"Hallå? "
" Hej det är Carolina , är Embry där ? "  Embrys mamma suckade
" Jag ska kolla . " svarade hon och jag hörde att hon kanckade på en dörr och öppnade .
" Det är Carolina " mummlade hon
" Carro , jag måste prata med dig " Svarade han och det lät som att han rök telefonen ur sin mors händer.
" Bra , är ser ditt fönster nu så du kan väl komma ut ? "
" Det blir bra . " Sa han och lagde på. Jag gick mot huset och såg när dörren öppnades och Embry kom gående mot mig . "Carro , det är jättevikitigt det jag vill prata med dig ...Carro gråter du? " Han omfanmade mig och jag kände hans heta läppar mot mitt hår .  Jag tog fram tidingen som jag gömt innanför jackan och pekade på Milly namn. " Det är en vampyr som har tagit henne eller hur Embry  ?!"

Embry höll fortarande om mig när jag vaknade . Jag kollade på klockan.
- Tio i ! Utbrast jag och slet mig ur Embrys varma famn och rusade mot garderoben och började slita ur kläder. Embry gäspade och sträckte på sig när han nu blibit väckt av mig. 
" Vad är det ? frågade han och la armarna om mig. 
" Vi börjar om .... Jag menar började för fem minuter sen . " gnällade jag och föste undan honom när han försökte pressa sina läppar mot min kind . Han började skratta . " Vad nu? " Snäste jag och lagde armarna i kors.
" Carr, Vi har höst lov i en och en halv vecka. " Förklarade han . Nu lät jag honom kyssa min kind som säkert var röd av all stress. " Vet du Carro, att stress kan leda till att man går in i vägen" Sa han mot min käke.
Jag sa inget utan vankade tillbaka till min säng . Jag drog täcket över huvudet . " Var är dom andra " Mummlade jag under täcket när jag kom på att mamma egentligen borde ha hört oss och kommit instormandes . " Din mamma och pappa är på jobbet , Stella hos Justin Wels.... Brandon åkte till Port Angeles. "
" Hmm." Var allt jag fick fram. Embry drog plötsligt bort täcket från mitt huvud. " Jag måste gå nu föresten " Muttrade han . " Om inte Sam och Jake ska bli galna"  Fortsatte han . Jag satte mig käpprät upp. " Varför ?" Pep jag och tog Embry hand som om vi satt ihop och inget kunnde skilja oss åt, Okej en ända sak. Den där varulvs formskiftar saken . Plutade missnöjt med munnen och väntade på svar . Han kollade menade på mig . " Tja , Har du glömt att det är en vampyr som jagar din syster? " Frågade han och tog ett hårdare tag om min hand. Jag ryckte till när han sa det och kände tårarna rinna mot min kind. Han drog sin heta hand mjukt över kinden och torkade bort mina panik tårar.
" Jag är här innan du hunnit sakna mig " viskade han i mitt öra och kysste mina läppar mjukt. Vårt förhållande var som i en film . " Ha" fnös jag .
Han log ett bländande leende . Jag smälte , han väntade som vanligt på att jag skulle släppa hans hand så han fick ge sig av . Embry skulle precis kyssa mig igen när en irreterande röst avbröt min lilla sago stund neranför mitt fönster. Paul satt på en sten hundrameter från husväggen. " Snälla , byta dregel kan vi göra när som helst men inte NU ! " Ropade Paul , som om han inte fatta att jag hörde i allafall. Jag hörde ett hes skratt nu också. Jag gick närmare fönstret och såg Jacob stå närmare hus väggen . Jag lipade kaxigt tillbaka. Paul skrattade gillade att jag var så lätt retlig. Åh varför kunnde jag inte vara nåt speciellt så jag kunnde smälla till honom så han lämnade mig ifred. " Vi ses snart " Sa Embry och kysste min kind snabbt innan han skakande hoppade ner från mitt fönster och sprang in i skogen .
Plötsligt slog det mig , Vem skulle vara här med mig ? Jag gick ner för trappan och tänkte på det . Eh, Mia kommer nog snart. Hon är halvvampyr och behöver sova .
Jag satte på radion och kännde en kall bris i ryggen. Fönstret stog öppet . Jag ryckte till men gick fram till fönstret och stängde det. Men jag insåg plötsligt att jag inte var ensam i mitt lilla hus, när jag hörde en röst jag inte kännde igen speceillt väl, Men tillräkligt för att förstå att jag snart var dödens. 
" God morgon Carolina . " Spann han och vinkade med sin likbleka hand. Där stog han i konstym och log . Hans röda ögon hade blicken fäst i mig. Jag skrek till. 
" Lugn , Lilla vän. Jag ska inte göra dig illa. " Sa han med förförsik röst. " Men vad oartig jag är , Jag vet ditt namn , men du vet inte mitt " Han kollae skamset på mig , men även lite mordlystet. 
Jag svalde. " Carolina eller får jag säga Carro? Mitt namn är Warc. Jag föddes år 1879 i Tyskland. " Skrockade han. Jag stod stilla, Jag vågade inte röra mig . Han log. Vi var tysta i kanske fem minuter innan han avbröt den. 
" Jag måste säga att jag är besviken . " spann han. " Jag trodde att det skulle vara din syster som skulle vara hemma . " Han spelade förkrossad. Men log sedan och visade en rad kritvita tänder. Jag rös till och kännde mig evigt tacksam för att det var just jag som var hemma. 
" Jag tänker inte döda till vännen . " Sa han och bakade ett steg. " Inte?" kraxade jag . 
" Nej, nej jag dödar bara dom som 'lockar' mig mest . Visst du luktar gott men din syster har en doft av , citrus. sol och rosor. Jag vet inte hur jag ska förklara." Skrockade han . Jag alldeles stilla. " Nej , jag antar att jag måste gå nu. Lugn Carro , jag tänker inte döda henne idag  , Det lovar jag ." Sa han innan han försvann i sån fart att jag han se han susa förbi mig och ut genom dörren. Jag skakade på huvudet , jag måste ha drömt . Men när jag väl tänkt den meningen hörde jag en ilsket morrande bakom huset . Jag gick mot fönstret . Jag kännde plötsligt ett par varma armar om mig och jag skrek till . " Det är bara jag Carr. " Sa  Embry . Hans röst chockade mig , Det var så länge sen jag hörde den . Jag kunde i allafall minas att jag rädd för den. Så hård och kall inte mjuk och varm som den brukar vara. Han drog mig upp på mitt rum stängde dörren och satte på stereon på hög volym och stängde fönstret. Han sa inget. " Vad händer ? " Sa jag men det vart bara en viskning i den höga musiken. Embry satte sig bredvid mig och höll för mina öron. Sen log han ett nöjt , stolt leende. Jag log också men lite tveksamt.
Embry tog bort händerna från mia öron och tog fjärren till stereon och stängde musiken . " Det är över nu " Var allt han sa och kramade mig hårt. " Vad händer ? " Sa jag igen med starkare röst. Han suckade och log. " Det är över ! Du behöver inte oroa dig för Stella längre " Sa han glatt. Det tog säkert en minut innan jag fatta. Han var död , Warc var död . När jag tänkte hans namn började jag fnissa och Embry kollade nyfiket på mig . "Vad är det ?" Frågade han och han hade fått sin varma röst tillbaka . " Hans namn , Det var lite lustigt." Förklarade jag och tog Embrys hand i min . Han skrattade.

Lovet gick världigt fort så snart var det skola igen ...
Jag satt vid parkeringen med Embry och Quil . Mellan Quil och Embry var det en mycket speciell stämmning . Jag har aldrig sett dom så .....Lättade. Hmm hur skulle det va runt bordet på lunchen tänkte jag när Quil beskrev fajten mellan vargarna och Warc  för kanske tionde gången . Jag log mot dom ibland , men jag tänkte på annat. Visste Milly om vår hemlis , hade Mia berättat ? . Jag bet mig i läppen, Jag var inte säker på att allt var över.
" Vad är det ? " frågade Embry och avbröt Quil mitt i en mening. Han viftade med handen framför mina ögon.
" Vad? " frågade tankspritt. " Nåt beskymrar dig "  Fortsatte han och jag såg hur Quil öron vidgades för att höra allt , även fast han hade mycket mer utvecklad hörsel än männsikor. Jag bet mig hårdare om läppen och började känna blodsmaken i munnen . Jag suckade " Jag har bara en känsla av att det inte är över . Lixom som att det kommer ända mer innan. " Jag skrattde ett tort skratt. " Antar att den här världen gör mig galen " Skämtade jag
Embry mötte Quil vaksamma blick . Sen var dom i full gång igen , Embry hade vart lite ...okej ..världigt nedstämd över att han inte fick slås mot Warc. Embry höll mig alltid i handen . Även fast folk glodde. Nya tjejen och Embry Call ... Det måste vara ett regelbrott ?. Ska jag vara ärlig bryde jag mig inte. Jag satt och tänkte tillbaka . Jag hade förändrats så mycket , Från att vara tjejen som gick runt och trodde hon ägde gatorna till att bli en helt vanlig tonårstjej.. okej vanlig var att ta i . Jag är ihop med en varulv slash fromskiftare . 
Mia kom  gårnde i männskligfart och visslade glatt. Nöjd med sig själv . Embry och Quil hälsade och makade lite på sig så hon kunnde sitta bredvid mig på bänken . Vi satt fortfarande och väntade på Milly när vi var tvugna att gå till lektion  . Quil försökte såklart lätta stämmningen " Hon är nog bara hos tandläkaren och har glömt att smsa er , Lugna er " skrockade han . Men det kunde varken Mia eller Jag göra . Hela matte lektionen gick segt. Jag skickade minst åtta sms under lektionen i smyg när magistern vände ryggen mot oss för att skriva på tavlan .
Det var rätt läskigt , jag kände på mig att nåt inte stämde och sen så är Milly borta .
Efterskolan ringde jag och Mia tre gånger på vägen hem . Bilen var full med tonåringar . Eftersom Stella började umgås med nån kille jag inte visste hette hade vi mer plats . Paul, Embry och Quil satt i bak och jag satt vid ratten medans Mia satt bredvid och suckade irreterat när det bara var telefon svararen.
Precis som skoldagen gick eftermiddagen snabbt . Emely, Kim, jag och Sue och Leah och Rachel , Sam, Jared , Billy, Embry , Billy  och Paul satt vid First Beach och grillade . Mia var hemma och försökte fåtag på Milly.
Vi pratade om stammens legender, pratade. Jag sträckte på mig och gäspade. " Vi kanske ska gå hem " Log Rachel Jacobs syster. " Ja tack innan jag somnar " Sa jag och gäspade. Embry reste sig och gick med mig och Rachel hem . Fast mamma och pappa gick och la sig samtidigt som mig . När Embry hörde deras snarkningar knackade han på mitt fönster jag gick fram och öppnade och som vanligt hoppade han smidigt in.
Han la sina händer om min midja och pressade mig mot honom . Han log mjuk , han kysste mina läppar mjukt och jag hans . Han vart ännu ivrigare och helt plötsligt kände jag min kudde under huvudet , Våra läppar vart ivrigare . Jag drog ur tofsen från håret och la mina armar och hans nacke för att pressa honom närmare . Han vart plötsligt stelare och vaksam . Jag avbröt kyssen och kollade oförstående mot honom . Han log ursäktande och gick mot fönstret och hoppade ur . Jag satte mig upp och kunde nästan se mitt ansikte framför mig helt oförsående och vaksamt. Men sen fattade jag varför Embry gått ut . " Aj , sluta Embry vi skoja ju bara " Hörde jag Paul skratta . Ett slag mot nåns ansikte lätt det som . Paul skrattde och Sen hörde jag Jareds röst " Eh , vi går nu Paul , vi  hade i allafall ..." Paul avbröt Jared " Okej jag fattar nu låter vi dom ha roligt . Jag suckade " Det kommer bli världigt synd om er imorgon " Muttrade jag men visste att dom hörde . Sen kännde jag Embrys armar om mig igen . " Vart var vi " frågade han och skrattde lite med en blandning av  besvär och lycka .
Han kysste mina läppar , Jag föste undan honom. " Embry , Jag måste verkligen sova " mummlade jag trött.
Embry lyfte upp mig i sin famn och la mig i sängen och lagde dig bredvid mig . Innan jag föll i sömn hörde jag Embry viska " Jag älskar dig , glöm aldrig det !"

Jag tog på mig skorna och sprang mot dörren men kom inte lång förren jag sprang in i Alice. " Carro , jag tror inte att det är en sån bra idé att du går ut dit " Sa Alice och tog tag i mina axlar. " Jag tänker inte låta dom skada Mia " vräste och hörde hur rörsten skar sig. Jag vred mig ur hennes lösa grep och sprang . In i skogen , Den plats som var den allra faligaste för mig eller rättare sagt min familj. Men det var inte det jag tänkte på nu utan att rädda Mia , Hon var min bästa vän även om hon var vampyr och försökte döda mig ! ... Jag hörde ett morrande snälla säg att det är Paul eller en annan formskiftare snälla.. Så rätt jag hade Jared stod undefär niohundra meter ifrån mig och gick närmare . Han knuffade mig med nosen i ryggen . " Tänker ni döda henne ? " frågade jag med svag röst. Jared kollade ner och knuffade mig igen . " Jared , jag kan inte låta det hända !" Sa jag med starkare röst " Det är samma sak som om Cullens skulle döda Paul eller Sam eller Jake för dig !" röt jag och försökte tränga mig förbi. Jared morrade men inte på ett sätt som jag vart rädd utan det var som att han sa 'Gö bara som jag säger'
Jag fräste som en katt och satte mig på den blöta marken . Jared himmlade med ögonen och satte sig han också . Skulle han aldrig ge sig eller ? Jag tog upp mobilen och började spela snake . Jared lagde huvudet på tassarna och stirrade på mig , nu kändes det läskigt. De bruna ögonen stirrade fixserat på mig . Till sluta reste jag mig vilken Jared gjorde också . "Leker vi följa Jon eller ? " snäste jag och försökte ta mig förbi igen .
Plötsligt hörde vi ett skrik , av smärta och räddsla . Det var öronbedövade . Jag stirrade på Jared för ett svar men han sprang mot ljudet  och jag efter när jag kännde knäna . Grenarna rispade mot min tröja , Hopppas bara att den inte går sönder , Stella dödarna mig i såfall .
Alice Cullen står plötsligt framför mig och jag springer rakt in i henne ....igen .
" Alice " Flämtade jag , " Jag måste ...Mia  tänk om " Var allt jag fick fram. Alice slog armarna om mig, Hon var verkligen is kall , jag började skaka tänder och Alice släppte mig men hade händerna kvar på mina axlar. " Carro , lugn " Sa hon , hon tog min hand och drog mig mot huset . " NEJ ! " vrålade jag och slet handen ur hennes. Hon kollade beskymrat på mig " Förlåt Alice ! " Sa jag snabbt " Jag är bara orolig. Mia är min bästa vän och dom får inte döda henne ! " Sa jag med stark röst. Alice nickade och släppte min hand " Men Carro, " Sa hon
" Jag vill inte få problem för att jag släpper dig , Då kommer Embry döda mig . " Försatte hon och lyfte upp mig på sin rygg. Och vi flög fram , Hon var snabbare än Mia men inte än Embry. Vi var snart i en liten glänta där Paul och Jasper stog och höll i Mia i armarna , Sam , Jake ,Embry , Quil och Seth stog tre meter ifrån Mia och mummlade med varandra . Edward och Bella gick med eleganta steg mot Sam och viskade nåt . Sam kollade ner och mummalde nåt och Esme ryckte till och såg sorgsen ut . " Mia " Sa Jake med sin lite hesa röst och såg sorgsen ut.
" Du vet reglerna , Om du anfaller en människa så , Får vi göra vårt jobb och detta är lite värre eftersom det var din vän och en av våras prägling. " Jacob lät så ...Vuxen när han pratade . " Paul , Jasper " mummlade Jake och vände på klacken . Då gjorde jag det jag måste göra jag för att rädda min vän " NEJ ! "  Alice lyfte ner mig och log stolt över mig ocg ja handen på min rygg och puttade lite på mig att gå fram . " Det är fegt att gömma sig när man sagt sin åsikt ." mummlade hon i mitt öga . Jag började gå in i gläntan med Alice tätt bakom mig " Alice ! " Röt Edward liskt och Alice kollade menade på mig . " Bli inte arg på Alice nu! " Sa jag stark och förvånad över att jag kunnde göra det trots att jag var rädd och ledsen. " Jag tvingade henne att ta mig hit " Sa jag sen . " Du har inget med det här att göra" Sa Embry som skiftat from till människa och kom ut utr skogen . " Det har jag visst det !" röt jag och ställde mig på tå för att komma högre upp . Emmett skrockade roat i bakgrunden . " Nej det har du inte " instämde Quil . Embry såg på honom med ett tacksamt leende . " Jag kan inte säga så mycket men jag håller fakriskt med Carolina " Sa Esme och vände sin blick mot mig som var full av kärlek . " Vill ni verkligen skada henne så " Sa Esme varmt . " Du skyddar bara Mia för att hon är som ni , Vampyr eller för att hon är lika som Nessie !" Sa Brady en av dom yngsta vargarna. Sam och Jacob vände blicken mot honom och Brady stängde munnen direkt. " Embry ta Carro härifrån medans vi överväger . " Vänta" mummalde Mia och vände upp huvudet mot mig. " Snälla ?" Hon kollade på Jacob och Edward . " Hon vill bara ge Carro en kram . " Muttrade Edward . Jacob tvekade men nickade och jag sprang fram . Mia slog sina varma armar om mig " Förlåt mig " viskade hon i mitt öra . " Det är okej Mia " Svarade jag lugnade och kände hennes tårar mot mig axel. Embry grep tag om min arm och drog mig mot skogen . " Jag kan gå själv" snäste jag och kände tårarna som jag försökt hålla kvar börja rinna . jag mötte Mias blick en sista gång. Embry bet sig ängsligt i läppen . Vi gick in i skogen men när vi var utom syn håll stannde Embry , jag fortsatte gå . " Carr , jag vill bära sig "  Sa han plötsligt , Vi hade inte hört varandas rösten på hela en kilometer , förutom mina snyftningar. " Nej " Sa jag och började storböla igen och föll ner på knä i skogen . " Carrcarr , snälla . Du är utmattad du orkar inte gå vi har flera kilometer kvar. " Jaha då får jag väl sova under en gran då för du rör mig inte . " vräste jag och kände att det skar sig lite i hjärtat nät jag sa att han inte fick röra mig. Embry suckade tungt " Du måste väl skoja ?Carolina du kan inte låta det gå ut över vår relation att Mia bryter mot avtalet ?" Sa han med skarp röst. " Jo det verkar som att jag tänker låta det göra det " Svarde jag kaxigt och öppnade ögonen efter att ha bludat ett tag för att få tårarna att sluta rinna , Han stod framför mig nu . Han såg ännu större ut nu när jag såg honom uppefrån . Jag lage armarna i kors. Embry satte sig på knä , som man gör när man ska fria till nån och drog mig i sin famn men jag föste undan honom. Jag reste mig och började gå igen med Embry tätt efter. Det  tog nog runt tre timmar att gå dom sista kilometrarna . Jag såg mitt hus och jag började springa . Embry följde fortfarande efter mig . Jag ville inte att han skulle gå , " Du måste hindra det " Sa jag för första gången och såg att Embry ryckte till lite av att jag pratade. " Jag kan inte " svarade han oberört. Jag vände mig om , hans vanligtvis varma glada ansikte var hårt , kallt och sorgset. Jag kände tårarna rinna igen , Skulle dom aldrig sluta ?. " Carro , Jag har ingen position som gör att Jacob måste bry sig om vad jag säger." Svarde han , hand röst var lika hård och kallt som hans ansikte . Jag vände mig om mot bänken igen tillslut hörde jag Embry sucka och gå mot yterdörren , Han smäller igen dörren och han skakar i hela kroppen när han går över gräsmattan till skogen . Jag satte mig vid köksbordet och började gråta igen . Vilken bra start första dagen jag ska vara ensam i tre dagar utan sällskap av nån vuxen och så händer detta . Jag ville att mamma skulle vara här , Jag ville att Sarah skulel vara här. Varför skulle alla mian vänner dö? . Jag har inte vart världens bästa människa jag har vart i mycket slagsmål , men jag är inte sån längre . Det har försvunnit efter all terapi . Först Sarah , sen Mia och nu Embry . Skulle han nånsin förlåta mig . Även om Mia skulle dö ikväll så skulle hon vara min bästa vän, Vad som än händer . Embry kommer alltid vara den rätte för mig , vad som än händer . Även om både min bästa vän och pojkvän skulle lämna mig ikväll skulle jag aldrig kunna glömma dom eller nåt sånt.  Dom skulle alltid vara Mia min bästa vän och Embry mitt livs kärlek .

Jag kännade en kall hand mot min rygg , Men jag brydde mig inte att det kanske var Stellas beundrare mitt liv var ändå skit, så varför bry sig om man dör ? Men när jag hörde den varma , moderliga rösten lugnde sig mitt hjärta . Jag vände på huvudet och såg Esmes ansikte vid stolen bredvid min . Jag hade somnat mitt på köksbordet. Jag satte mig upp och suckade . Esme reste sig och hämtade en disk trasa . Jag såg att det var alldeles fuktigt på bodet av mina tårar. Jag såg sedan att Jacob stod i dörr öppningen och han kollade ängsligt på mig. " Du kanske ska låsa dörren " Muttrade han och satte sig vid stolen snet mot mig. " Vart är Embry ?" frågade jag och vaknade till lite. " Jag vet inte , vi får ingen kontakt med honom heller " svarade han och han lyckades lite dölja att han anklagade mig för det . Jag nickade och kände en ny flod rinna för kinderna , det gjorde ont , det sved. " Jacob " Sa Esme varnade med ändå varmt. Jake reste sig och gick ut. Jag kollade på klockan och reste mig snabbt , jag var sen till skolan men Esme ställde sig ivägen för mig " Lugn Carro, Jag har sjukanmält dig , Du bör nog inte gå till skolan när du mår såhär . " Esmes oroliga ögon var mörkare än igår , Jag bakade automatiskt. " Vad sa dom om att du ringde ?" frågade jag för att inte börja tänka på Mia eller Embry. " Att jag var en nära vän till familjen , Jag sa att du hade migrän och absolut inte kunde komma till skolan. " Förklarade hon.
Esme var hos mig hela dagen , Hon gick runt och städade och pyslade . Det var faktiskt mysigt att ha henne här, lite senare kom Alice, Nessie, Jacob och Carlisle . Alica hade med sig två stora pizzor , Jag och Nessie kollade chockerad på Jake när han toh bit efter bit och åt ena pizzan själv . Esme och Alice var kvar tills jag somna om  inte längre.
När jag vaknade var det fortfarande mörkt. Jag svettades och min t-shirt satt fast klistrad mot ryggen . Esme satt plötsligt vid min sängkant. Hon la sin svala hand på min panna . " Bara en mardröm" Sa hon mjuk och kysste min panna . Hon var nästan mer som en mor mot mig än min egen mamma var . Jag nickade bara och kännde att jag var alldeles torr i halsen . Jag slängde benen över sängkanten " Ska bara hämta vatten " förklarade jag för Esme . Esme nickade och log . När Esme försvunnit ur mitt rum byte jag kläder till ett par andra shorts och tröja . Jag såg en stor vit kartong på bordet . Jag gick fram och lyfte locket det första jag såg i det svaga ljuset var ett vit ark
Jag måste säga att för att vara en sån vacker tjej har du knappt några snygga plagg.
Rosalie har bara användt det en gång

Kram Alice .

Jag betraktade texten. Gav hon mig kläder ? Jag tände skriv bords lampan och tog upp några linnen och byxor och en kjol . Jag betraktde dom länge . Det var ju märkes kläder ! Det senaste också , hur kan dom bara ge bort det ?
" Gillar du kläderna ? " Frågade Alice som stod lutad mot väggen . Jag ryckte till  och nickade " Gud ja , men jag förstår inte varför ni ger mig kläder ?" frågade jag och kollade vaksamt på henne. Hon skrattade " Vi vill inte slänga allt och du och Rose har nog samma storlek , vi använder kläderna nästan bara en gång. Du kan få kassvis om det är så " Skrockade hon . Jag log blygt. Jag tog på mig morgonrocken och tofflorna " Vad har du för
skostorlek?" frågade Alice när vi gick ner för trappan . Men jag hann inte svara förren jag såg henne hålla en av mina skor för att kolla " Åh , Du har samma storlek som Esme och Rose . " Sa Alice och skuttade in till köket. Jag gick till köket och tog fram ett glas och satte på vattnet och hade glaset under kranen och drack girigt upp allt .
Jag satte mig vid tv:n med Esme och Carlisle. Plötsligt for Esme och Carlisle upp ur soffan ut genom dörren . Jag reser mig för att kollade vart dom tagit vägen men det ända jag ser i hallen är Embry . Hans ansikte var trött och ängsligt. Jag sprang mot han in i hans famn. Vi kunnde ha stått i min hall och bara hållt om varandra i flera timmar, vi skulle nog inte ens märka om ett tredje värdskrig bröt ut i mitt kök .
Mina sorgsna trårar vart till lyckliga tårar, Jag hade inte förlorat Embry .
Men kanske Mia.....


Kapitel 10 slut! nästa nummer kommer i veckan ;D