Jag fröss mot det våta gräset , Jag kände att mina kläder var blötta och jag kände regnet i ansiktet. Men allt jag såg var dom röda ögonen och de vackra ansikterna som fick en att hata sig själv. Cara som verkade så hjärtlös Comec som bara ville få det här gjort och Blair som verkade må dåligt över det här. Innan tystnaden hade jag hört ett knäckande , rivande ljud samt en massa morrningar . Jag hade vart så rädd. Jag såg fortfarande bara deras ansikten men jag kände inte det våta gräset längre utan en nåt riktigt varmt som brände genom alla mina kläder. " Carro , Gumman hör du mig . Snälla säg att du hör mig !" vädjade en desperat röst . Jag hörde att jag gnällde till men visste inte om Embry hörde .
" Ta hem henne och stanna hos henne ..Vi meddelar dig när det ....är över " Hörde jag Carlise mummlade till Embry men inte speicellt bra. " Okej "
Jag kände nu Embrys smidiga rörelser när sprang . Hans andning var lika regelbunden . Jag pressade upp ögonlocken för att se på honom . Han mötte snabbt min blick " Carro ! Mår du bra ? Har du ont ?Jag är så så ledsen allt är mitt fel jag borde inte.. Förlåter du mig ? " Vädjade han och saktade farten .
" På fråga ett svarar jag ja och på två bara i huvudet, och tre självklart " Jag log mot honom men gnällde till när jag kände hur den dunckade smärtan blev värre .
" Vill du sätta dig ? "
" Ja tack " pressade jag fram . Embry stannade och satte mig på en slät sten . Jag satte mig men kände inte förren jag vickade back länges att jag inte hade nån balans alls. Jag blundade av ren reflex och när jag kände Embrys varma armar i ryggen öppnade jag ögonen igen och jag hajade till . Embrys ansikte var mycket närmare än jag hade väntat mig att det skulle vara och jag han bara ta ett andetag innan jag kände Embrys läppar mot mina , Jag kunde aldrig minas att Embry nånsin kysst mig på det här visset förut , han hade armen fortfarande om min rygg och pressade mig hårt mot honom så att min kropp fromades efter hans . Hans läppar var lika ivriga som hans blick och varje kyss  vart bara ivrigare men jag var självklart tvungen att förstöra allt eftersom min luft höll på att ta slut.
" Opps " viskade jag andfått. Han såg på mig , på samma sett som alltid . Som en blind man som sett solen första gången eller nåt sånt . Jag rodnade djupt och kollade ner i marken mendans våra händer flätades samman. När jag kollade upp mot Embry och hajde till ännu en gång. Hans ansikte var spänt och vaksamt och jag kände hur hans händer skakade . " Vi ska nog skynda oss hem till dig , Alice och Esme är nog där nu " mummlade han
Jag kollade misstänksamt på honom . " Eh , Va ? "
" Esme och Alice ska ta dig nånstans ... Ifall om dom smiter undan . " Han skrattade bistert . " Inte för att jag tror att det möjligt med tanke på att dom är tre och vi är båda flockarna och hela familjens Cullens , Det kommer bli en lek men ... Sam , jag och Esme är lite ...överbeskyddande ...Sam tror jag för att han lever sig in om det skulle hända Emely nåt... Men i allafall . Dom kommer ringa sen om vart du är sen kommer jag och hämtar sig " Han log , men inte speciellt övertygande . Eftersom jag litade lika mycket på min röst som det han sa om att det skulle bli lätt så kunde jag bara nicka till svar . Under det här lilla samtalet hade han redan lyft upp mig och börjat springa vilket jag knappt märkte efter som huvudvärken gjorde mig väldigt ouppmärksam .
" Du behöver vila , och ta några värktabletter .. " Muttrade han och saktade farten och stannade . Jag trodde att hans ansikte skulle bli lugnare nu när vi såg Esme och Alice men tvärt om ...Hans ansikte vart ännu mer spänt . ¨
" Ring när ... " Vädjade Alice och gjorde en gest .. " Du måste nog skynda dig Embry " Viskade hon . Embry ställde mig snabbt men försikigt på marken . " Jag måste skynda mig . " mummlade han och vände sig om och sprang tillbaka . " Carro , Hur är det ? " Frågade Esme och torkade en tår från min kind .
" Bara bra lite ont i huvudet bara " viskade jag och log prövande " Nå vart ska vi ? " frågade jag och försökte låta nonchalant. Esme tittade ängsligt på mig innan hon svarade " Vi ska ta dig hem till oss först , Sen får vi se "
Jag nickade . Alice lyfta enkelt upp mig " Vänta " Utbrast jag innan Alice började springa " Vad vännen ? " frågade Esme . " Jag har en fråga ,  Embry sa att ni skulle möta oss hemma hos mig.. men så möts vi här ?" Frågade jag
" Vi vart oroliga när det tog så lång tid  innan ni kom så vi mötte er istället " svarade Alice men av nån anliedning trodde jag henne inte .
Vi sprang snabbt genom skogen så snabbt att jag inte såg träden .
Vi var snart framme vid Cullens hus ..
" Du kanske ska vila lite innan vi ger oss av , Men somna inte " Uppmanade Alice . Jag nickade och lagde mig på deras soffa . Alice kom snart med en huvuvärkstablett . " En fråga bara ..Hur kommer det sig att ni har värktabletter ? " Frågade jag och hoppades att dom inte skulle känna sig illa till mods .
Men dom skrattade " Nessie och Jacob kan få huvudvärk , och Esme tja hon vill ju alla väl" Förklarade Alice och log mot Esme . Jag nickade bara till svar eftersom huvudvärken hade blivit smått värre nu .

Detta kapitel vart som ni ser, inte speciellt långt men det är mer som en "början " av Kapitel 19 ...
Som snart är klart :)