Embry höll fortarande om mig när jag vaknade . Jag kollade på klockan.
- Tio i ! Utbrast jag och slet mig ur Embrys varma famn och rusade mot garderoben och började slita ur kläder. Embry gäspade och sträckte på sig när han nu blibit väckt av mig. 
" Vad är det ? frågade han och la armarna om mig. 
" Vi börjar om .... Jag menar började för fem minuter sen . " gnällade jag och föste undan honom när han försökte pressa sina läppar mot min kind . Han började skratta . " Vad nu? " Snäste jag och lagde armarna i kors.
" Carr, Vi har höst lov i en och en halv vecka. " Förklarade han . Nu lät jag honom kyssa min kind som säkert var röd av all stress. " Vet du Carro, att stress kan leda till att man går in i vägen" Sa han mot min käke.
Jag sa inget utan vankade tillbaka till min säng . Jag drog täcket över huvudet . " Var är dom andra " Mummlade jag under täcket när jag kom på att mamma egentligen borde ha hört oss och kommit instormandes . " Din mamma och pappa är på jobbet , Stella hos Justin Wels.... Brandon åkte till Port Angeles. "
" Hmm." Var allt jag fick fram. Embry drog plötsligt bort täcket från mitt huvud. " Jag måste gå nu föresten " Muttrade han . " Om inte Sam och Jake ska bli galna"  Fortsatte han . Jag satte mig käpprät upp. " Varför ?" Pep jag och tog Embry hand som om vi satt ihop och inget kunnde skilja oss åt, Okej en ända sak. Den där varulvs formskiftar saken . Plutade missnöjt med munnen och väntade på svar . Han kollade menade på mig . " Tja , Har du glömt att det är en vampyr som jagar din syster? " Frågade han och tog ett hårdare tag om min hand. Jag ryckte till när han sa det och kände tårarna rinna mot min kind. Han drog sin heta hand mjukt över kinden och torkade bort mina panik tårar.
" Jag är här innan du hunnit sakna mig " viskade han i mitt öra och kysste mina läppar mjukt. Vårt förhållande var som i en film . " Ha" fnös jag .
Han log ett bländande leende . Jag smälte , han väntade som vanligt på att jag skulle släppa hans hand så han fick ge sig av . Embry skulle precis kyssa mig igen när en irreterande röst avbröt min lilla sago stund neranför mitt fönster. Paul satt på en sten hundrameter från husväggen. " Snälla , byta dregel kan vi göra när som helst men inte NU ! " Ropade Paul , som om han inte fatta att jag hörde i allafall. Jag hörde ett hes skratt nu också. Jag gick närmare fönstret och såg Jacob stå närmare hus väggen . Jag lipade kaxigt tillbaka. Paul skrattade gillade att jag var så lätt retlig. Åh varför kunnde jag inte vara nåt speciellt så jag kunnde smälla till honom så han lämnade mig ifred. " Vi ses snart " Sa Embry och kysste min kind snabbt innan han skakande hoppade ner från mitt fönster och sprang in i skogen .
Plötsligt slog det mig , Vem skulle vara här med mig ? Jag gick ner för trappan och tänkte på det . Eh, Mia kommer nog snart. Hon är halvvampyr och behöver sova .
Jag satte på radion och kännde en kall bris i ryggen. Fönstret stog öppet . Jag ryckte till men gick fram till fönstret och stängde det. Men jag insåg plötsligt att jag inte var ensam i mitt lilla hus, när jag hörde en röst jag inte kännde igen speceillt väl, Men tillräkligt för att förstå att jag snart var dödens. 
" God morgon Carolina . " Spann han och vinkade med sin likbleka hand. Där stog han i konstym och log . Hans röda ögon hade blicken fäst i mig. Jag skrek till. 
" Lugn , Lilla vän. Jag ska inte göra dig illa. " Sa han med förförsik röst. " Men vad oartig jag är , Jag vet ditt namn , men du vet inte mitt " Han kollae skamset på mig , men även lite mordlystet. 
Jag svalde. " Carolina eller får jag säga Carro? Mitt namn är Warc. Jag föddes år 1879 i Tyskland. " Skrockade han. Jag stod stilla, Jag vågade inte röra mig . Han log. Vi var tysta i kanske fem minuter innan han avbröt den. 
" Jag måste säga att jag är besviken . " spann han. " Jag trodde att det skulle vara din syster som skulle vara hemma . " Han spelade förkrossad. Men log sedan och visade en rad kritvita tänder. Jag rös till och kännde mig evigt tacksam för att det var just jag som var hemma. 
" Jag tänker inte döda till vännen . " Sa han och bakade ett steg. " Inte?" kraxade jag . 
" Nej, nej jag dödar bara dom som 'lockar' mig mest . Visst du luktar gott men din syster har en doft av , citrus. sol och rosor. Jag vet inte hur jag ska förklara." Skrockade han . Jag alldeles stilla. " Nej , jag antar att jag måste gå nu. Lugn Carro , jag tänker inte döda henne idag  , Det lovar jag ." Sa han innan han försvann i sån fart att jag han se han susa förbi mig och ut genom dörren. Jag skakade på huvudet , jag måste ha drömt . Men när jag väl tänkt den meningen hörde jag en ilsket morrande bakom huset . Jag gick mot fönstret . Jag kännde plötsligt ett par varma armar om mig och jag skrek till . " Det är bara jag Carr. " Sa  Embry . Hans röst chockade mig , Det var så länge sen jag hörde den . Jag kunde i allafall minas att jag rädd för den. Så hård och kall inte mjuk och varm som den brukar vara. Han drog mig upp på mitt rum stängde dörren och satte på stereon på hög volym och stängde fönstret. Han sa inget. " Vad händer ? " Sa jag men det vart bara en viskning i den höga musiken. Embry satte sig bredvid mig och höll för mina öron. Sen log han ett nöjt , stolt leende. Jag log också men lite tveksamt.
Embry tog bort händerna från mia öron och tog fjärren till stereon och stängde musiken . " Det är över nu " Var allt han sa och kramade mig hårt. " Vad händer ? " Sa jag igen med starkare röst. Han suckade och log. " Det är över ! Du behöver inte oroa dig för Stella längre " Sa han glatt. Det tog säkert en minut innan jag fatta. Han var död , Warc var död . När jag tänkte hans namn började jag fnissa och Embry kollade nyfiket på mig . "Vad är det ?" Frågade han och han hade fått sin varma röst tillbaka . " Hans namn , Det var lite lustigt." Förklarade jag och tog Embrys hand i min . Han skrattade.

Lovet gick världigt fort så snart var det skola igen ...
Jag satt vid parkeringen med Embry och Quil . Mellan Quil och Embry var det en mycket speciell stämmning . Jag har aldrig sett dom så .....Lättade. Hmm hur skulle det va runt bordet på lunchen tänkte jag när Quil beskrev fajten mellan vargarna och Warc  för kanske tionde gången . Jag log mot dom ibland , men jag tänkte på annat. Visste Milly om vår hemlis , hade Mia berättat ? . Jag bet mig i läppen, Jag var inte säker på att allt var över.
" Vad är det ? " frågade Embry och avbröt Quil mitt i en mening. Han viftade med handen framför mina ögon.
" Vad? " frågade tankspritt. " Nåt beskymrar dig "  Fortsatte han och jag såg hur Quil öron vidgades för att höra allt , även fast han hade mycket mer utvecklad hörsel än männsikor. Jag bet mig hårdare om läppen och började känna blodsmaken i munnen . Jag suckade " Jag har bara en känsla av att det inte är över . Lixom som att det kommer ända mer innan. " Jag skrattde ett tort skratt. " Antar att den här världen gör mig galen " Skämtade jag
Embry mötte Quil vaksamma blick . Sen var dom i full gång igen , Embry hade vart lite ...okej ..världigt nedstämd över att han inte fick slås mot Warc. Embry höll mig alltid i handen . Även fast folk glodde. Nya tjejen och Embry Call ... Det måste vara ett regelbrott ?. Ska jag vara ärlig bryde jag mig inte. Jag satt och tänkte tillbaka . Jag hade förändrats så mycket , Från att vara tjejen som gick runt och trodde hon ägde gatorna till att bli en helt vanlig tonårstjej.. okej vanlig var att ta i . Jag är ihop med en varulv slash fromskiftare . 
Mia kom  gårnde i männskligfart och visslade glatt. Nöjd med sig själv . Embry och Quil hälsade och makade lite på sig så hon kunnde sitta bredvid mig på bänken . Vi satt fortfarande och väntade på Milly när vi var tvugna att gå till lektion  . Quil försökte såklart lätta stämmningen " Hon är nog bara hos tandläkaren och har glömt att smsa er , Lugna er " skrockade han . Men det kunde varken Mia eller Jag göra . Hela matte lektionen gick segt. Jag skickade minst åtta sms under lektionen i smyg när magistern vände ryggen mot oss för att skriva på tavlan .
Det var rätt läskigt , jag kände på mig att nåt inte stämde och sen så är Milly borta .
Efterskolan ringde jag och Mia tre gånger på vägen hem . Bilen var full med tonåringar . Eftersom Stella började umgås med nån kille jag inte visste hette hade vi mer plats . Paul, Embry och Quil satt i bak och jag satt vid ratten medans Mia satt bredvid och suckade irreterat när det bara var telefon svararen.
Precis som skoldagen gick eftermiddagen snabbt . Emely, Kim, jag och Sue och Leah och Rachel , Sam, Jared , Billy, Embry , Billy  och Paul satt vid First Beach och grillade . Mia var hemma och försökte fåtag på Milly.
Vi pratade om stammens legender, pratade. Jag sträckte på mig och gäspade. " Vi kanske ska gå hem " Log Rachel Jacobs syster. " Ja tack innan jag somnar " Sa jag och gäspade. Embry reste sig och gick med mig och Rachel hem . Fast mamma och pappa gick och la sig samtidigt som mig . När Embry hörde deras snarkningar knackade han på mitt fönster jag gick fram och öppnade och som vanligt hoppade han smidigt in.
Han la sina händer om min midja och pressade mig mot honom . Han log mjuk , han kysste mina läppar mjukt och jag hans . Han vart ännu ivrigare och helt plötsligt kände jag min kudde under huvudet , Våra läppar vart ivrigare . Jag drog ur tofsen från håret och la mina armar och hans nacke för att pressa honom närmare . Han vart plötsligt stelare och vaksam . Jag avbröt kyssen och kollade oförstående mot honom . Han log ursäktande och gick mot fönstret och hoppade ur . Jag satte mig upp och kunde nästan se mitt ansikte framför mig helt oförsående och vaksamt. Men sen fattade jag varför Embry gått ut . " Aj , sluta Embry vi skoja ju bara " Hörde jag Paul skratta . Ett slag mot nåns ansikte lätt det som . Paul skrattde och Sen hörde jag Jareds röst " Eh , vi går nu Paul , vi  hade i allafall ..." Paul avbröt Jared " Okej jag fattar nu låter vi dom ha roligt . Jag suckade " Det kommer bli världigt synd om er imorgon " Muttrade jag men visste att dom hörde . Sen kännde jag Embrys armar om mig igen . " Vart var vi " frågade han och skrattde lite med en blandning av  besvär och lycka .
Han kysste mina läppar , Jag föste undan honom. " Embry , Jag måste verkligen sova " mummlade jag trött.
Embry lyfte upp mig i sin famn och la mig i sängen och lagde dig bredvid mig . Innan jag föll i sömn hörde jag Embry viska " Jag älskar dig , glöm aldrig det !"