När jag slog upp ögonen låg jag i min säng igen, Embry satt vid min data och kollade sin mail . Han vände sig om och log mot mig . Han satte sig vid min sängkant och drog med baksidan av sin hand på mina svindande kinder, som han alltid när jag är ledsen . " Hmm" suckade han och tod bort sin hand. " Vadå hmm? " frågade jag och kollade ner på täcket. " Tja, vart ska jag börja ?" frågade han och höjde ena ögonbrynet " Förlåt , men Mia är ...var min bästavän" sa jag och kände tårarna komma igen . " Ja men hon tänkte döda dig !" Utbrast han ...Jag visste inte ens att Embry kunde bli så arg . " Jag satte mig spikrakt upp i sängen . " Ja men det var mitt fel !" Han suckade " Det är hon som måste vara på sin vakt " röt han åt mig. Jag började gråta , dels för att han inte kunde förlåta Mia sen att han var arg på mig. " Carr, Jag älskar dig förstår du inte det ? Hon bröt dessutom mot en av delarna av avtalet vi hade med henne . " Jag ryckte till "  Hade? " pressade jag fram mellan snyftningarna. Han kollade ner i trägolvet. " Ni dödade henne" viskade jag svagt " Vad sa du ? " frågade Embry . Ilskan blossade upp i mig " NI DÖDADE HENNE !" röt jag och la armarna om mig själv för att kunna andas. Embry öppnade munnen för att säga nåt men jag avbröt honom " Gå ! " röt jag och försökte knuffa undan honom. Han sa något men jag höll för öronen . Han suckade och försvann ut ur mitt rum . Jag reste mig och gick ner för trappan . Jag satte mig vid teven och grät . Jag tog upp luren och slog mammas mobil nummer " Elisabeth Lair ?" Svarade mamma efter första signalen " Mamma det är jag " pep jag och snyftade "Vad har hänt Carro ?" Frågade mamma och vart plötsligt världigt hetsig när hon pratde . " Jag vill bara att ni kommer hem nu snälla ?" " Vi kommer ju  hem imorgon eftermiddag gumman "  Sa mamma varmt " Kan jag inte komma till Alaska då ?" Frågade jag,
"Vi kanske kan stanna några dagar till , jag vill träffa Lucas , Jag vill träffa Sarahs mamma Kate ! " Hasplade jag ur mig . " Hmm, " Mummlade mamma . Det var knäpp tyst i luren " Visst , Kan du ta dig till flyget då? " Kvittrade mamma " Mamma jag har taxi pengar och pengar till biljett , jag tar nästa flyg . " " Ja gumman jag för över lite pengar till ditt konto " Mamma var överväldigad nu fick hon ännu mer semester plus att jag kommer . Jag sprang upp och rota fram min stora resväska och franshand väska . Jag slängde ner kläderna jag fått av Alice , och mina snyggaste ut garderoben . Jag skrev en lista på grejer jag skulle ha med och bokade för varje punkt när jag slängt ner det i väskan . Det knackade på dörren och jag sprang till hallen med mascaran i vänsta och en macka i andra . Embry stod återigen i min hall . " Carro , Vi måste prata , jag är verkligen ledsen . " Jag suckade " Tyvär Embry , Jag ska till Alaska så jag hinner inte prata . " Han ryckte till " Varför ?" frågade han och tog min hand. Jag ryckte på axlarna " Ska jag vara ärlig vet jag inte , Jag måste bara bort ett tag . " Jag drog min hand ur hans och gick till diskbänken och slängde mackan i soporna . Han kollade frågande på mig , när jag gick mot honom igen . Varför gjorde han det ? Men jag la mina armar om honom " Jag älskar dig " viskade jag i hans öra . Jag kände hans varma läppar mot håret. " När kommer du hem ? " Frågade han . " Några dagar. " Svarade jag kort . " Taxin kommer nu " Mummlade han innan han pressade sin läppar mot mina . Jag flätade in mina fingrar i hans hår . Han flämtade till . " Du kanske ska packa det sista ?" Sa han och log." Mm borde ja " muttrade jag och pressade honom mot mig "Jag kommer sakna dig Embry " Han log " Jag dig , men tro inte att du slipper bli bomad med sms och samtal . " skrockade han . Jag såg taxin köra in på infarten. Jag och Embry gick ut . Han kysste mina läppar mjuk innan han hjälpte mig med väskan till taxin där han som körde tog emot den och la den i bak. Embry stod kvar tills taxin rulla iväg .
Jag hann precis med flyget och fick precis ett sms när jag skulle stänga av .

Var försiktigt , varje gång du går har du halva mitt hjärta med dig !

Embry

Jag log för mig själv innan en av personalen kom och sa till mig att stänga av mobilen . Resan gick långsamt , jag grät mycket men satt vid fönstret som tur var. Farmor , Stella och mamma stod och väntade längst fram lite längre bak stod Lucas och Delly . Delly , Min kusin jag inte träffat på tre år .
Mamma såg ängslig ut men när man såg på Stella såg mamma överlycklig ut i gemförelse. Jag sprang in i farmor famn och grät , Alla trodde väl att det var glädje trårar . Nåt man inte kunde växa ifrån var att krama sin mormor eller farmor . det var nåt speciellt med det. Farmor nöp mig löst i kinderna , Det kunde man i allafall växa ifrån. Under resan hade Embry ringt tre gånger och skickat åtta sms , Och resan var tre timmar. ett samtal varje timme .
När jag kom närmare såg jag att Delly hade blivit mycket rundare . " Du skojar " Utbrast ajg och sprang mot Delly och Lucas. " Är du med barn ?" Jublade jag . "Ja , det är jag visst är det underbart !" Sa hon lika glatt och högt som mig . När vi kom hem till farmor var det fullt med folk . " Eh , har jag missat nåt ? " Frågade jag och skämdes lite när alla skrattde . " Nej det har du inte , Bara det att ni har ju flyttat här ifrån så alla vill träffa er ! " Svarade Lucas och log . Jag nickade.
Vi satt och åt middag bara jag , Brandon, Stella , pappa , mamma och farmor . Mamma skulle vänta tills vi fick vara ensama till att fråga varför jag ville komma helt plötsligt. Pappa trodde bara att jag ångrat mig . Och jag hade så rätt .
" Vad hände gumman ? " Frågade mamma när dom andra gått ut . " Jag vill inte prata om det mamma" Jag började gråta igen . Mamma kramade mig och nickade . Hon var en mamma som var rädd för tårar ...Ironiskt eller hur .
Dagarna gick snabbt , Delly och jag åkte till stan och handla barn saker till min bliviade kusin dotter. Helt plötsligt skulle jag hem igen. Jag grät bara att tänka på det , tänk om Mia inte var där , Embry svarade aldrig på om hon levde eller inte . Tre dagar hade jag vart i Alaska . Nu satt jag på planet igen . Embry skulle komma och möta mig vid flygget och ta med mig på bio . 

Mamma och Dom andra hade redan åkt , men Embry var inte här . Jag satt i två timmar till slut ringde jag efter taxi när en välbekant person kom gående.
" MIIIAAA " Jublade jag och sprang in Mia.
" Oj , vad är det med dig ? " skrockade hon . " Jag trodde du var död !" kraxade jag
Hon spände käkarna . " Sa Embry inte det , Dom ger mig en andra chans . Svart drag föresten . " Sa hon muntert.
" Vad skulle han sagt " frågade jag fåraktigt. Hon suckade " Att jag lever kanske ? "  Hon log. " Nej ? eller kanske när jag höll för öronen... . "
" Carro , Vi kanske ska gå snart . Jag har bokat bio biljetter . " Avbröt hon.
Jag nickade och tog väskan och gick mot entrén med Mia .
När jag kom hem gick jag i säng på engång . Embry knackade på mitt fönster när alla lagt sig och höll om mig tills jag somna . Utan för satt nog Mia sten och messa med Milly.

Allt är precis som det ska och kommer att va .



Kapitel 11 slut .